Runeinnskrifter fra Medelpad, Ångermanland, Dalsland, Hälsingland, Bohuslän, Jämtland, Dalarna, Lappland, Dalsland, Ångermanland, Härjedalen og Ukjent sted

SVENSKE RUNEINNSKRIFTER FRA

Medelpad Hälsingland Jämtland Dalarna Lappland Bohuslän Dalsland Ångermanland Härjedalen Ukjent sted

MEDELPAD, HÄLSINGLAND, BOHUSLÄN, JÄMTLAND, DALARNA, LAPPLAND, DALSLAND, ÅNGERMANLAND, HÄRJEDALEN OG UKJENT STED

Sverige

Photo: http://www.travelforum.se/

Medelpad Hälsingland Jämtland Dalarna Lappland Bohuslän Dalsland Ångermanland Härjedalen Ukjent sted

RUNEINNSKRIFTER FRA MEDELPAD

M 1 - NOLBY - Njurunda sn, Medelpad

Foto: Ogneslav. ©

Innskriften er ristet på en runesten av granitt, er datert til til omkring 1000-tallet e.vt. Runeristeren er Farþegn. Nolbystenen er også kjent som Burestenen og er stilmessig klassifisert som Ringerike-stil.

Innskriften lyder:

barksuain uk sihuastr uk friþi raistu stain þinsa * aftiR buri faþuri sin * in farþaihn markaþi

Bergsveinn ok Sigfastr ok Friði reistu stein þenna eptir Búri/Býri, fôður sinn. En Farþegn markaði.

Norsk: "Bergsvein og Sigfast og Fridi reiste denne sten etter Buri, sin far. Og Fartägn merket (ristet runer)".

English: "Bergsveinn and Sigfastr and Friði raised this stone in memory of Búri/Býri, their father. And Farþegn marked."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av runeinnskriften. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runeinnskriften. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Bilde av runeinnskriften. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ Salberger 1985b
¤ Källström 2010 f 115
¤ Nolby i Njurunda (Sundsvalls kommun)|⇗.
¤ Lena Peterson: Nordiskt runnamnslexikon (NRL). Femte reviderade utgåvan. Uppsala 2007, side 298|⇗.
¤ Alternativt signum: B 1102, L 1072
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.

ⴲ

M 2 - SVALA - Njurunda sn, Medelpad

Foto: Ogneslav. ©

Innskriften er ristet på et fragment av en runesten, og er datert til vikingtid. Runestenen ble funnet i Svala, Njurunda, men plasseringen er nå ved Njurunda kirke.

Innskriften lyder:

... oskir barþi ...

... Ásgeirr barði ...

Norsk: "...Asgeir hogg (runene)....".

English: "... Ásgeirr/Ásgerðr struck (the runes) ..."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av innskriften. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Larsson 2002:74
¤ Källström 2007a:413
¤ Alternativt signum: B 1103, L 1073
¤ Magnus Källström: När björnen blev en fågel och korset förbyttes i runor|⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.

ⴲ

M 3 - BERGA - Njurunda sn, Medelpad

Foto: Ogneslav. ©

Innskriften er ristet på en runesten av granitt, og er datert til vikingtid. Runetypene er normalruner, men u-runen som har denne formen ) og r-runen som har denne formen (, er stavløse runer. Stenen står på sin opprinnelige plass ved et gravfelt nordøst for Bergatjärnen i Njurunda.

Stavløse runer er
også kalt Hälsingeruner

Innskriften lyder:

(a)lrþuþr ak sihr(a)if ritu stin þina| |abtiR kiskik faþur sin ak abtiR tisi m--ur sina

Alþrúðr ok Sigreifr réttu stein þenna eptir Gisking(?), fôður sinn, ok eptir Dísi, m[óð]ur sína.

Norsk: "Althrud og Sigreif reiste denne sten etter Gisking(?)>, deres far, og til minne etter Dis, deres mor".

English: "Alþrúðr and Sigreifr erected this stone in memory of Giskingr(?), their father, and in memory of Dís, their mother."

eller

alrþuþr ak sihrtif ritu stin þina| |abti? miskik faþur sin ak abti? tisui muþur sina

Alþrúðr ok Sigrdríf réttu stein þenna eptir "miskik", foður sinn, ok eptir Dísvi, móður sína.

Norsk: "Althrud og Sigreif reiste denne sten etter "miskik", deres far, og til minne etter Dis, deres mor"

English: "Alþrúðr and Sigreifr erected this stone in memory of "miskik", their father, and in memory of Dís, their mother."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Källström 2010f:114
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Magnus Källström: Ett valkyrienamn i Medelpad?, Ortnamnssällskapets i Uppsala Årsskrift, 2019|⇗.
¤ Magnus Källström: När björnen blev en fågel och korset förbyttes i runor|⇗.

ⴲ

M 4 - ATTMARBY - Attmars sn, Medelpad

Foto: Ogneslav. ©

Innskriften er ristet på et fragment av en runesten av granitt, og er datert til vikingtid. Runetypene er normalruner, men u-runen som har denne formen ), r-runen som har denne formen ( og s-runen som har denne formen

, er stavløse runer. Runestenen kommer opprinnelig fra Attmarby, men står nå ved Attmars kirke. Runerekkefølgen ...uki plasseress under utolket belegg i NRL, s. 303.

Stavløse runer er
også kalt Hälsingeruner

Innskriften lyder:

...uki raisti st... ... f(u)r austr * miR i(i)...ri (i)aisinsiltaikan-... ...i * stain þin

[T]óki/[Full]ugi/[Ill]ugi reisti st[ein] ... fór austr meðr Ing[va]ri(?) ... ... stein þenna.

Norsk: "Tóki/Fullugi/Illugi reiste stenen ..... for østover (i østerled) med Ingvarr ...... denne sten"

English: "Tóki/Fullugi/Illugi raised the stone ... travelled to the east with Ingvarr(?) ... ... this stone."

eller

...uki raisti st... ... f(u)r austra miR i(i)...ri (i)aisinsiltaikan-... ...[na]þ(u) stain þin[a]

[T]óki/[Full]ugi/[Ill]ugi reisti st[ein] ... fór austr meðr Ing[va]ri(?) ... [mar]kaðu(?) stein þenna.

Norsk: "Tóki/Fullugi/Illugi reiste stenen ..... for østover (i østerled) med Ingvarr .... merket/skrev på denne sten."

English: Tóki/Fullugi/Illugi raised the stone ... travelled to the east with Ingvarr(?) ... marked(?) this stone.

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Første tolkning: Marit Åhlén, En nordlig Ingvarsten? Den lilla runstenen vid Attmars kyrka. I: Namn och runor. Uppsalastudier i onomastik och runologi till Lennart Elmevik på 70-årsdagen 2 februari 2006. (Namn och samhälle 17), Uppsala, s. 283-288.
¤ Andre tolkning: Källström, Mästare och minnesmärken. Studier kring vikingatida runristare och skriftmiljöer i Norden. Stockholm. (Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series 43. side 413f).|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0 |⇗
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Magnus Källström: När björnen blev en fågel och korset förbyttes i runor|⇗.

ⴲ

M 5 - ATTMARBY - Attmars sn, Medelpad

Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten av granitt, og er datert til vikingtid. A-runen og n-runen er kortkvistruner. Stenen er Medelpads største runesten og ble funnet med innskriften vendt nedad i Attmarby 1875. Idag står den sammen med den mindre Attmarstenen ved Attmars kirke.

Innskriften lyder:

hokun lit rita * stin þino| |obtiR skukna bruþur sin auk abti(R) alþruþi muþur sino kuþ hialbi þiRa salu auk| |kuþ muþiR

Hákon lét rétta stein þenna eptir Skygna, bróður sinn, ok eptir Alþrúði, móður sína. Guð hjalpi þeira sálu ok Guðs móðir.

Norsk: "Håkon lot denne sten reise etter Skygna, sin bror, og etter Altrude, sin mor. Gud hjelpe deres sjel og Guds mor".

English: "Hákon had this stone erected in memory of Skygni, his brother, and in memory of Alþrúðr, his mother. May God and God's mother help their souls."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg. Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0 |⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Bilde av runestenen med tilgang til tydelige oppmalte runer. Foto: Otto von Friesen, www.alvin-portal.org. CC-BY-SA 4.0|⇗.

ⴲ

M 6 - MÅLSTA - Tuna sn, Medelpad

Foto: Ogneslav. ©

Innskriften er ristet på en runesten, og er datert til vikingtid. Plasseringen er i Målsta 3:1.

Innskriften lyder:

[(a)(n)ut riti stin þina a-ti- hakun faþuR ...]

Ônundr rétti stein þenna e[p]ti[r] Hákon, fôður ...

Norsk: "Onund reiste denne sten i minne etter Håkon, (hans) far ....".

English: "Ônundr erected this stone in memory of Hákon, (his) father ..."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av innskriften. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Bilde av innskriften. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ Alternativt signum: L 1075, L 1076, B 1107
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.

ⴲ

M 7 - TUNA K:A - Tuna sn, Medelpad

Foto: Ogneslav. ©

Innskriften er ristet på et fragment av en runesten, og er datert til vikingtid. Runetypene er normalruner, men u-runen som har denne formen ) og r-runen som har denne formen (, er stavløse runer. Runeristeren er Håkon. Runstenen har vært kjent siden 1600-tallet og har vært innmuret i veggen på Tuna kirke. En del av stenens nedre del er tapt.

Stavløse runer er
også kalt Hälsingeruner

Innskriften lyder:

(þ)(u)rs-i[n] riti stin þin... ... ...aþur : sin : hakun markaþi

Þors[t]einn rétti stein þenn[a] ... [f]ôður sinn. Hákon markaði.

Norsk: "Torstein reiste denne sten .... sin (f)ar(?). Håkom merket (ristet runer)".

English: "Þorsteinn erected this stone ... his father. Hákon marked."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av innskriften. Foto: Ogneslav. ©|⇗.
¤ Alternativt signum: B 1108, L 1075, L 1076
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.

ⴲ

M 8 - SKÖLE - Tuna sn, Medelpad

Foto: Ogneslav. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten, og er datert til vikingtid. Runetypene er normalruner, men u-runen som har denne formen ) og r-runen som har denne formen (, er stavløse runer. Plasseringen er Tuna hembygdsgård på Torkarlsberget.

Stavløse runer er
også kalt Hälsingeruner

Innskriften lyder:

aunhar| |riti stin þina| |abtiR salua u[k at biurn s]unu si[nn]

Augnarr rétti stein þenna eptir Sôlva ok at Bjôrn sonu sína.

Norsk: "Augnar reiste denne sten i minne etter Salvi og i minne etter Bjørn, hans sønn".

English: "Augnarr erected this stone in memory of Salvi and in memory of Bjôrn, his sons."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto:Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ Alternativt signum: B 1110, L 1077
¤ www.kulturarvsdata.se |⇗.
¤ Magnus Källström 2010a

ⴲ

M 9 - SELÅNGERS KIRKEGÅRD - Selångers sn, Medelpad

Tresnitt av J. Peringskiöld 1687. Public Domain.

Innskriften er ristet på en runesten, og er datert til vikingtid. Runestenen er tapt.

Innskriften lyder:

[siuhurþ auk þuriR haþin auk harsR raistu stain þina| |abtiR þurþ siarþu faþur sin]

Sigurðr ok Þórir, Heðinn ok Hersir reistu stein þenna eptir Þórð "siarþu", fôður sinn.

Norsk: "Sigurd og Torir (og) Hedin og Hersir reiste denne sten etter" Tord "siarþu", sin far.

English: "Sigurðr and Þórir (and) Heðinn and Hersir raised this stone in memory of Þórðr "siarþu", their father."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: B 1111, L 1078
¤ Jacobsson 2004:131
¤ Algot Hellbom, Medelpads runstenar. Sundsvall 1979.

ⴲ

M 10 - SELÅNGERS KIRKERUIN - Selångers sn, Medelpad

Foto: Ogneslav. ©

Innskriften er ristet på en runesten, og er datert til vikingtid.

Innskriften lyder:

uniR : ka[rl uk a]ni : ritu stain þino : afti(R) ... sin

Unir(?), Karl(?) ok Áni réttu stein þenna eptir ... sinn.

Norsk: "Unir(?), Karl(?) og Ani reiste denne sten etter ... deres....".

English: "Unir, Karl(?) and Áni erected this stone in memory of ... their."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av innskriften. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av innskriften. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Bilde av innskriften. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Algot Hellbom, Medelpads runstenar. Sundsvall 1979.

ⴲ

M 11 - HÖGOM - Selångers sn, Medelpad

Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten av gneis eller diabas, og er datert til vikingtid.

Innskriften lyder:

kunuþr auk þurkairþ| |þaun -itu raisa st(a)(i)(n) aftiR þurstain sun sin in aun auk auntr bruþr hons

Gunnviðr ok Þorgerðr þau [l]étu reisa stein eptir Þorstein, son sinn. En Aun ok Aundr/Eyndr [váru] br�ðr hans.

eller

kunuþr auk þurka(u)-(r) þaun -itu raisa st(a)(i)(n) aftiR þurstain sun sin in arn auk auntr bruþr hons

Gunnuðr ok Þorgautr þau [l]étu reisa stein eptir Þorstein, son sinn. En Ôrn ok Aundr/Eyndr [váru] br�ðr hans.

Norsk: "Gunnvid/Gunnud og Torgerd/Torgaut lot reise stenen etter Totstein, deres sønn. Og Aun/Ørn og Aund/Eynd var deres brødre".

English: "Gunnviðr/Gunnuðr and Þorgerðr/Þorgautr, they had the stone raised in memory of Þorsteinn, their son. And Aun/Ôrn and Aundr/Eyndr were his brothers."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Åkerlund Norberg, 1997.
¤ Bilde av innskriften. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0.|⇗.
¤ Alternativt signum: B 1106, L 1079
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Algot Hellbom, Medelpads runstenar. Sundsvall 1979.

ⴲ

M 12 - SILJE - Selångers sn, Medelpad

Tegning: Erik Julius Björner (1725). Public Domain

Innskriften er ristet på en runesten, og er datert til vikingtid. Stenen er tapt, men ble avtegnet i 1725 av Erik Julius Björner.

Innskriften lyder:

[... ...u raisa stain þins(a) ...]

... [lét]u reisa stein þenna ...

Norsk: "... lot denne sten reise ....".

English: "... had this stone raised..."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: L 1081
¤ Algot Hellbom, Medelpads runstenar. Sundsvall 1979.

ⴲ

M 13 - OXSTA - Selångers sn, Medelpad

Foto: Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på et fragment av en runesten, og er datert til vikingtid. Stenen står på sin opprinnelige plass.

Innskriften lyder:

[...au...n... ...uissi...] --naR

... ... [rú]nar

Norsk: "... ... runene ".

English: "... ... the runes"

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ Alternativt signum: B 1104, L 1080
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Algot Hellbom, Medelpads runstenar. Sundsvall 1979.

ⴲ

M 14 - BYN - Sättna sn, Medelpad

Foto: Ogneslav. ©

Innskriften er ristet på en runesten, og er datert til vikingtid. Ristningen er ikke lengre lesbar.

Innskriften lyder:

[sikuRþ suain auk hrþuR ritu stai- þina abtiR ihul foþur sin]

Sigurðr, Sveinn ok Hôrðr réttu stei[n] þenna eptir Ígul, fôður sinn.

Norsk: "Sigurd, Svein, og Hord reiste denne sten etter Igull, deres far".

English: "Sigurðr, Sveinn and Hôrðr erected this stone in memory of Ígull, their father."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av innskriften. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Alternativt signum: L 1082
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Magnus Källström: När björnen blev en fågel och korset förbyttes i runor|⇗.
¤ Algot Hellbom, Medelpads runstenar. Sundsvall 1979.

ⴲ

M 15 - SKÖNS K:A - Sköns sn, Medelpad

Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten, og er datert til vikingtid.

Innskriften lyder:

biurn : riti stain þino : aftiR : ufriþ : auk at : un sunu sin

Bjôrn rétti stein þenna eptir Ófrøð(?) ok at Un, sonu sína.

Norsk: "Bjørn satte denne sten etter Ofrød(?), oh etter Un, sin sønn".

English: "Bjôrn erected this stone in memory of Ófrøðr and in memory of Unn, his sons."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Magnus Källström: Omlästa runor i Skön|⇗.
¤ Algot Hellbom, Medelpads runstenar. Sundsvall 1979.

ⴲ

M 16 - SKÖNS K:A - Sköns sn, Medelpad

Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på et fragment av en runesten, og er datert til vikingtid.

Innskriften lyder:

bia(r)(n) raiti ... ...þur sin : kuþ hialbi ant hans ... ...ti runaR

Bjôrn reisti ... [fô]ður/[bró]ður sinn. Guð hjalpi ônd hans ... [ris]ti rúnar.

Norsk: "Bjørn reiste ... ... sin far/bror. Gud hjelpe hans sjel ... ristet runer".

English: "Bjôrn raised ... his father/ brother. May God help his spirit ... carved the runes."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Magnus Källström: När björnen blev en fågel och korset förbyttes i runor|⇗.
¤ Magnus Källström: Omlästa runor i Skön|⇗.
¤ Algot Hellbom, Medelpads runstenar. Sundsvall 1979.

ⴲ

M 17 - SKÖNS K:A - Sköns sn, Medelpad

Tegning: Bureus, Peringskiöld, Celsius og E.J. Björners. Alle er Public Domain.

Innskriften er ristet på tre fragmenter av en runesten, og er datert til vikingtid. Runestenen er tapt.

Innskriften lyder:

[... raisti stain þinsa aftiR ulaif ... ...i : run--]

... reisti stein þenna eptir Óleif ... [rist]i rún[ar]

Norsk: " ... reiste denne sten etter Oleif ... ristet runene".

English: "... raised this stone in memory of Óleifr ... carved the runes."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: B 1109, L 108, L 1084
¤ Algot Hellbom, Medelpads runstenar. Sundsvall 1979.

ⴲ

M 18 - TIMRÅ K:A - Timrå sn, Medelpad

Tegning: Johannes Bureus (1600-1601). Public Domain.

Innskriften er datert til vikingtid. Runestenen er tapt.

Innskriften lyder:

[... þinsa oiiuarufþ krimst aisaiuuþ iauoatinoti]

... þenna ... ... ... ...

Norsk: "... denne ... ... ... ...".

English: "... this ... ... ... ..."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Algot Hellbom, Medelpads runstenar. Sundsvall 1979.

ⴲ ⴲ ⴲ

RUNEINNSKRIFTER FRA HÄLSINGLAND

Sverige

Photo: http://www.travelforum.se/

HS 1 - VEVLINGE BY - Bollnäs sn, Hälsingland

Foto: Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på to fragmenter av en runesten av gävlesandsten, og er datert til vikingtid. Plasseringen er i Kämpen, bygdemuseet i Bollnäs.

Innskriften lyder:

... × --...--bia...
...h...

... Bjô[rn](?)/...bjô[rn](?) ...

Norsk: "... Bjørn/-bjørn ...".

English: " ... -bjôrn/Bjôrn(?) ..."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, Stockholm = ATA Dnr 1532/43.
¤ Bilde av innskriften. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Runstenar i Norrland. En översikt av Thomas B Larsson|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 2 - NORRALA K:A - Norrala sn, Hälsingland

Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten av sandsten, og er datert til vikingtid.

Innskriften lyder:

: anasuiþr : auk utrikr auk sikbiurn ' þiR litu rita stin ×
× aftiR katilbiurn : auk anunt : sun hans : auk saufaraR kuþ hialbi [:] a-- ------------------ --rki þita

"anasuiþr" ok OtryggR ok Sigbiorn, þæiR letu retta stæin æftiR Kætilbiorn ok Anund, sun hans, ok SøyvaraR(?). Guð hialpi a[nd] ... [mæ]rki þetta."

Norsk: "`anasuiþr´ and Otrygg and Sigbjørn reiste denne sten etter Ketilbjørn og hans Søyvars(?) sønn Onund. Gud hjelpe (deres) sjel... dette landemerke".

Engelsk: " "anasuiþr" and Ótryggr and Sigbjôrn, they had the stone erected in memory of Ketilbjôrn and his and son Ônundr. May God help (their) spirits ... this landmark."

eller

× aftiR katilbiurn : auk anunt : sun hans : auk saufaraR : an asuiþr : auk utrikr auk sikbiurn ' þiR litu rita stin ×
kuþ hialbi [:] a-- ------------------ --rki þita

ÆftiR Kætilbiorn ok Anund, sun hans, ok SøyvaraR(?). Ann(?), Asviðr ok OtryggR ok Sigbiorn, þæiR letu retta stæin. Guð hialpi a[nd] ... [mæ]rki þetta.

Norsk: "Etter Ketilbjørn og hans og Søyvar sønn Onund, Asvid og Otrygg og Sigbjørn, de reiste denne sten. Gud hjelpe (deres) sjel ..... dette landemerke".

Engelsk: "In memory of Ketilbjôrn and his and Seyvôr's(?) son Ônundr. Ánn(?), Ásviðr and Ótryggr and Sigbjôrn, they had the stone erected. May God help (their) spirits ... this landmark."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Lennart Elmevik: Runeninschriften als Quellen interdisziplinärer Forschung, Abhandlungen des vierten internationalen Symposiums über Runen und Runeninschriften in Göttingen vom 4.-9. August 1995. 583-591.|⇗.
¤ Andre tolkning: Patrik Larsson: Personnamnstolkning och läsordning. Till tolkningen av runföljden anasuiþr på Norralastenen (Hs 2). I: Blandade runstudier 3. (Runrön 18), Uppsala.|⇗.
¤ Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, Stockholm = ATA4661/72.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Alternativt signum: L 1061
¤ Runstenar i Norrland. En översikt av Thomas B Larsson|⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 3 - BORG - Norrala sn, Hälsingland

Foto: Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på et fragment av en runesten av rød sandsten, og er datert til vikingtid. Fragmentet ble funnet i 1924 i et hull til en staketstolpe på gården Borgs åker. Foruten ornamentikken finnes det spor av to runrr. Plasseringen er i kirken. Eventuellt kan fragmentet høre sammen med HS 4.

Innskriften lyder:

...-i

???

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av fragmentet. Foto: Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, Stockholm: ATA Dnr 2077/26
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Runstenar i Norrland. En översikt av Thomas B Larsson|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 4 - BORG - Norrala sn, Hälsingland

Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Det er kun ornamentale linjer på dette lille fragmentet av rød sandsten, som er datert til vikingtid. Fragmentet kan eventuellt høre sammen med HS 3.

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av fragmentet. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0 |⇗.
¤ Runstenar i Norrland. En översikt av Thomas B Larsson|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 5 - DAGLÖSA - Trönö sn, Hälsingland

Tegning: Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, Stockholm. (ATA) fra 1870. Publik Domain.

Innskriften er ristet på et fragment av en runesten, og er datert til vikingtid. Innskriften er tapt.

Innskriften lyder:

[...---ianin----...]

???

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Tegning fra Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, Stockholm (ATA 1887)
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 6 - PRÄSTGÅRDEN - Järvsö sn, Hälsingland

Foto: Ogneslav. ©

Innskriften er ristet på en runesten av granitt, og er datert til vikingtid. Stenen står på sin opprinnelige plass. Bemerk at dobbelt s-rune er utelatt i runerekkefølgen hriþulfs sun, selv om s-runen er den siste rune i hriþulfs og første s-rune i sun.
Innskriften lyder:

: unulfr : auk fiuluar : ristu stin þinsa : iftiR : tiuRo : faþur sin : hriþulfs| |sun : auk at : haurlau : muþur sina : fiuluars tutur : o uitkuþ:staþum :

UnnulfR ok Fiolvarr ræistu stæin þennsa æftiR DiuRa, faður sinn, Hræiðulfs sun, ok at Haurlaug(?), moður sina, Fiolvars dottur a Vitguðsstaðum.

Norsk: "Unnulf og Fjolvar reiste denne sten etter Djuri, deres far, Hreidulfs sønn,, og etter Harlaug(?), ders mor, Fjolvar av Vitgudstads satter".

English: "Unnulfr and Fjôlvarr raised this stone in memory of Djúri, their father, Hreiðulfr's son, and in memory of Haurlaug(?), their mother, Fjôlvarr of Vitguðsstaðir's daughter."

Litteratur:
¤ Fornvännen 1952: Sven B. F. Jansson, Jarvsostenen|⇗.
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗<.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Runstenar i Norrland. En översikt av Thomas B Larsson|⇗.
¤ Henrik, Williams, Åsrunan. Användning och ljudvärde i runsvenska steninskrifter. (Runrön 3), Uppsala. 1990, side.|⇗.
¤ Alternativt signum: L 1062
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 7 - FORSA K:A - Forsa sn, Hälsingland

Foto: Bengt A Lundberg. Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en jernring (Forsa-ringen), og er datert til 800-tallet. Runetypene er kortkvistruner. Plasseringen er i forsamlingens kassehvelv, men en kopi finnes i sakristiet.

Innskripsjonen på Forsaringen inneholder en lovtekst, og er dermed den eldste rettsopptegning vi har i Norden. Selve ringen er ca 42 cm i diameter, og runene er ristet på begge sider. Runene er skrevet uten skilletegn og mellomrom, og det finnes ikke to like runer etter hverandre.

Innskriften lyder:

÷ uksa tuiskilan auk aura tuo staf at fursta laki ÷ uksa tuo auk aura fiura| |at aþru laki ÷
÷ in at þriþia laki uksa fiura| |auk aura| |ata staf ÷ auk alt aiku i uarR if an hafsk aki rit furiR ÷ suaþ liuþiR aku at liuþriti sua uas int fur auk halkat ÷ in þaR kirþu sik þita| |anunr o tarstaþum ÷
÷ auk ufakR o hiurtstaþum ÷ in uibiurn faþi ÷

Oxa tvisgildan ok aura tva staf at fyrsta lagi, oxa tva ok aura fiura at aðru lagi, en at þriðia lagi oxa fiura ok aura atta staf, ok allt æigu i værr, ef hann hafsk ækki rett fyriR, svað liuðiR æigu at liuðretti, sva vas innt fyrr ok hælgat. En þæiR gærðu sik þetta, Anundr a Tarstaðum ok OfagR a Hiortstaðum. En Vibiorn faði.

Engelsk: " One ox and two ounces of silver (in fine) to the staff for the restoration of a sanctuary in a valid state for the first time; two oxen and four ounces of silver (in fine) for the second time; but for the third time four oxen and eight ounces of silver (in fine); and all property in suspension, if he doesn't make right. §B That, the people are entitled to demand, according to the law of the people, that was decreed and ratified before. But they made themselves this "ring", Anund from Tåsta and Ofeg from Hjortsta. But Vibjörn painted."

eller

uksa tuiskilan auk aura tuo staf at fursta laki ÷ uksa tuo auk aura fiura| |at aþru laki ÷
÷ in at þriþia laki uksa fiura| |auk aura| |ata staf ÷ auk alt aiku i uarR if an hafsk aki rit furiR ÷ suaþ liuþiR aku at liuþriti sua uas int fur auk halkat ÷ in þaR kirþu sikþ| |þita| |anunr o tarstaþum ÷ ÷ auk ufakR o hiurtstaþum ÷ in uibiurn faþi ÷

Oxa tvisgildan ok aura tva staf at fyrsta lagi, oxa tva ok aura fiura at aðru lagi, en at þriðia lagi oxa fiura ok aura atta staf, ok allt æigu i værr, ef hann hafsk ækki rett fyriR, svað liuðiR æigu at liuðretti, sva vas innt fyrr ok hælgat. En þæiR gærðu sægð(?) þetta(?), Anundr a Tarstaðum ok OfagR a Hiortstaðum. En Vibiorn faði.

Engelsk: "One ox and two ounces of silver (in fine) to the staff for the restoration of a sanctuary in a valid state for the first time; two oxen and four ounces of silver (in fine) for the second time; but for the third time four oxen and eight ounces of silver (in fine); and all property in suspension, if he doesn't make right. §B That, the people are entitled to demand, according to the law of the people, that was decreed and ratified before. But they made the pronouncement(?) tight(?), Anund from Tåsta and Ofeg from Hjortsta. But Vibjörn painted."

En oversetting av runeteksten av Holmbäck och Wessén som Gerhard Hafström siterar i boken "Ledung och Marklandsindelning" lyder:

"En tvegill oxe och två örar till biskopsstaven första gången; två oxar och fyra örar andra gången; men tredje gången fyra oxar och åtta örar; och all egendom vedervågar man därvid, om man icke gör rätt för sig. Det som de lärde äga att få enligt landets lag, det blev förr stadgat och stadfäst. Men de gjorde sig detta, Anund i Tåsta och Ofeg i Hjortsta. Men Vibjörn ristade."

I boken "Runinskriften på Forsaringen i Skrifter utg. av K, Humanist. Vetenskaps-Samf, i Uppsala VI, 3." oversetter E. Wadstein runeteksten:

"En tvegill (c. 4. år gammal) oxe och två öre till biskopen för första hugget, två oxar och fyra öre för andra hugget samt för tredje hugget fyra oxar och åtta öre till biskopen, och om han beter sig värre, äge (biskopen) städse hela (hans) egendom såsom bot härför; vilket tillkommer prästerskapet enligt landslag, såsom tillförene blev tillkännagivet och högtidligen stadfästat. Men desse gåvo besked om boten : Anund på Tåsta och Ofeg på Hjorsta, men Vibjörn ristade (inskriften)"

Sagnet om Forsaringen:
"Jättarna Blacke från Blacksås och Tratte från Tannaklinten arbetade ihop och byggde sig en kyrka, nuvarande Högs kyrka. De lät smida och sätta Forsaringen i dörren till kyrkan i Hög.
Eftersom Blacke hade längre väg än Tratte kom de överens om att sammanringningen inte skulle börja förrän Blacke sågs komma i Åsaksbacken eftersom Tratte alltuid kunde vara först på grund av sin kortaste väg. Överenskommelsen hölls en tid, men en julotta lät Tratte ringa innan Blacke syntes till.
Blacke kom för sent och blev vred. Han ville då inte gå in i kyrkan utan ryckte ringen ur dörren, band den i svansen på hästen och red iväg. Han lovade att där ringen lossnade från hästsvansen skulle han bygga en egen kyrka. Hästen gick med honom över forsen som är nordost om nuvarande Forsa kyrka. När han var över skakade hästen av sig vattnet så kraftigt att ringen lossnade.
Blacke höll sitt löfte och byggde Forsa kyrka."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Liestøl, Aslak, 1979: Runeringen i Forsa. Kva er han, og når vart han smidd?, Saga och Sed 1979 s. 12-27.|⇗.
¤ Stefan Brink, Forsaringen. Nordens äldsta lagbud. I: E. Roesdahl & P. Meulengracht Sørensen (red.), Beretning fra femtende tværfaglige vikingesymposium. Århus 1996, s. 27-55.|⇗.
¤ Magnus Källström: Mästare och minnesmärken. Studier kring vikingatida runristare och skriftmiljöer i Norden. Stockholm. 2007, side 200f|⇗.
¤ Bilde av Forsaringen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av Forsaringen (Utsnitt). Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av Forsaringen (Utsnitt). Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Fornvännen 2010: Magnus Källström, Forsaringen tillhör 900-talet, side 228|⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.
¤ Sophus Bugge: Rune-Indskriften paa Ringen i Forsa Kirke i NordreHälsingland. 1877|⇗." TARGET="se_runer">|⇗.
¤ Plansje med innskriften. Fra Sopuhs Bugge, 1877|⇗.
¤ Marianne Hem Eriksen: The powerful ring. Door rings, oath rings and the sacral place. 2015|⇗.

ⴲ

HS 8 - HUDIKSVALLS K:A - Hudiksvall, Hälsingland

Tegningen: Fra håndskriftet av Johannes Bureus. Public Domain.

Innskriften er ristet på en runesten, og er datert til vikingtid. Runetypene er stavløse runer. Runestenen er tapt.

Stavløse runer er
også kalt Hälsingeruner

Innskriften lyder:

[bariRþ ÷ riti stain ÷ þina ÷ aftiR un... bruþur sin ÷ han ua sun : arinbiarnaR a-þuaun-ua-sun ÷ ialnisu-antunaR

"bariRþ retti stæin þenna æftiR Un ... broður sinn. Hann vas sunn ArinbiarnaR. ... Hial[p]i Guð and UnaR.

Norsk: bariRþ reiste denne sten etter sin bror Unn. Han var Arinbjørns sønn... Gud hjelpe Unns sjel".

Engelsk: "bariRþ erected this stone in memory of Unn his brother. He was Arinbjôrn's son ... May God help Unn's spirit. "

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Johannes Bureus: Fa 5. Sveorvm Rvnae. Handskrift i Kungliga biblioteket, Stockholm.|⇗.
¤ Liljegren, Joh. G., 1833: Run-urkunder. Stockholm.|⇗.
¤ Otto von Friesen, De så kallade hälsingerunorna. I: Förhandlingar vid svenska filolog- och historikermötet i Göteborg 1912. Side 26-29.
¤ Alternativt signum: L 1063
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 9 - HÄLSINGTUNA K:A - Hälsingtuna sn, Hälsingland

Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på et fragment av en runesten av granitt, og er datert til vikingtid.

Innskriften lyder:

...-... : aftiR : þurstin : su- ...

... eptir Þorstein, son ...

Norsk: "... ... : etter Torstein, sønn .....".

English: "... in memory of Þorsteinn, (his) son ... "

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Alternativt signum: L 1066
¤ Runstenar i Norrland. En översikt av Thomas B Larsson|⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 10 - HÄLSINGTUNA K:A - Hälsingtuna sn, Hälsingland

Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten av kvartsfeltspat, og er datert til vikingtid. Runetypene er stavløse runer.

Stavløse runer er
også kalt Hälsingeruner

Innskriften lyder:

[...-...l]f runaR sun lina (s)tin þina f...(þ)... sum sunan i na... fur
...a...i(þ)bnu + a...t... st[in þina] aftiR sunu sina þria hruþmar in þ(o)...flt ' uma(h)l ... in brusi asbiarnaR sun fa[þ]... : runaR þi...
... raþa · ·

runaR, sunn Lina, stæin þenna ... sum sunnan i ... ... ... ... stæin þenna æftiR sunu sina þria Hroðmar en ... ... ... En Brusi AsbiarnaR sunn fað[i] runaR þe[ssaR]. ... raða(?).

eller

[...-... ...]lfrunaR sun lina (s)tin þina f...(þ)... sum sunan i na... fur
...a...i(þ)bnu + a...t... st[in þina] aftiR sunu sina þria hruþmar in þ(o)...flt ' uma(h)l ... in brusi asbiarnaR sun fa[þ]... : runaR þi...
... raþa·

... [A]lfrunaR(?), sunn Lina, stæin þenna ... sum sunnan i ... ... ... ... stæin þenna æftiR sunu sina þria Hroðmar en ... ... ... En Brusi AsbiarnaR sunn fað[i] runaR þe[ssaR]. ... raða(?).

Norsk: "... runene/Alfruner(?), Linnis sønn, denne sten ... som i syden ... ... ... ... denne sten etter tre av hans sønner, Hróðmarr og ... Og Brusi Asbjørn farget disse runer ... råde(?)".

Engelsk: "... the runes / Álfrúnar(?), Lini's son, this stone ... who in the south ... ... ... ... this stone in memory of his three sons, Hróðmarr and ... And Brúsi Ásbjôrn's son coloured these runes. ... interpret(?). "

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Liljegren, Joh. G., 1833: Run-urkunder. Stockholm.
¤ 2. tolkning: Magnus Källström, Mästare och minnesmärken. Studier kring vikingatida runristare och skriftmiljöer i Norden. Stockholm 2007, side 411.|⇗.
¤ Lena Peterson, The graphemic system of the staveless runes. I: Proceedings of the Third International Symposium of Runes and Runic Inscriptions 1990, (Runrön 9) Uppsala, side 234ff.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗<.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Alternativt signum: L 1067
¤ Runstenar i Norrland. En översikt av Thomas B Larsson|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 11 - HÖGS K:A - Högs sn, Hälsingland

Foto: Ogneslav. ©

Innskriften er ristet på en runesten av granitt, og er datert til vikingtid. Runeristerene er Alver og Brand.

Innskriften lyder:

uifostr : lit ...sa : s---n þina : abtiR : uta : -a-uR sin : kuþ hialbi salu honis : þiR markaþu : runa : aluiR · ak bratr :

Vifastr let [ræi]sa s[tæi]n þenna æftiR Udda, [f]a[ð]ur sinn. Guð hialpi salu hans. ÞæiR markaðu runaR, AlveR/ØlveR ok Brandr.

Norsk: "Vifast reiste denne sten etter Oddi, sin far. Gud hjelpe hans sjel. De merket runene, Alver/Ølver og Brand"..

English: "Véfastr had this stone raised in memory of Oddi, his father. May God help his soul. Ôlvir and Brandr, they marked the runes."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ Alternativt signum: L 1068
¤ Sven B. F. Jansson, Ett par hälsingska runstenar (Jättendal och Hög 1). I: Hälsingerunor - en hembygdsbok, 1951, side 19.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Runstenar i Norrland. En översikt av Thomas B Larsson|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 12 - HÖGS K:A - Högs sn, Hälsingland

Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten, og er datert til vikingtid. Runetypene er stavløse runer.

Stavløse runer er
også kalt Hälsingeruner

Innskriften lyder:

kuþniutr ÷ þru sun ÷ lit rita stin þina ÷ ak bru kirþi ÷ aftiR bruþr sina ÷ asbiurn : ak at kuþlaf

Guðniutr Þoru(?) sunn let retta stæin þenna ok bro gærði æftiR brøðr sina, Asbiorn ok at Guðlaf.

Norsk: "Guðnjótr Þóru(?)s sønn lot denne sten reise og bygde bro etter sine brødre, Asbjørn og etter Gudlaf".

Engelsk: "Guðnjótr Þóru(?)'s son had this stone erected and made the bridge in memory of his brothers Ásbjôrn and in memory of Guðlafr."

eller

kuþniutr ÷ þrus| |sun ÷ lit rita stin þina ÷ ak bru kirþi ÷ aftiR bruþr sina ÷ asbiurn : ak at kuþlaf

Guðniutr Þros sunn let retta stæin þenna ok bro gærði æftiR brøðr sina, Asbiorn ok at Guðlaf.

Norsk: "Guðnjótr Þrórs sønn lot denne sten reise og gjorde bro etter brødrene sine, Asbjørn og etter Gudlaf".

Engelsk: "Guðnjótr Þrór's son had this stone erected and made the bridge in memory of his brothers Ásbjôrn and in memory of Guðlafr."

Litteratur:
¤ Sven B. F. Jansson, Runstenen med stavlösa runor vid Högs kyrka i Hälsingland. I: Hälsingerunor - en hembygdsbok, 1984, side 5-18.
¤ 2. tolkning: Magnus Källström 2010a
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: L 1069
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Bilde av runestenen. Bilde fra Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Runstenar i Norrland. En översikt av Thomas B Larsson|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 13 - HALLSTA OG HJORTSTA - Högs sn, Hälsingland

Tegning: C C Jernberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. Public Domain

Innskriften er ristet på et fragment av en runesten, og er datert til vikingtid. Innskroften er tapt.

Innskriften lyder:

[...-(þ)-...]

???

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, Stockholm: ATA2077/26
¤ Runstenar i Norrland. En översikt av Thomas B Larsson|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 14 - MALSTA - Backa by, Rogsta sn, Hälsingland

Foto: Ogneslav. ©

Innskriften er ristet på en runesten, og er datert til vikingtid. Runetypene er stavløse runer. Plasseringen er i Hälsinglands museum, Hudiksvall. En kopi av stenen står på den opprinnelige plassen.

Stavløse runer er
også kalt Hälsingeruner

Innskriften lyder:

hrumuntr| |rit... staina þina| |aftiR hikiulf- ÷ brisa sun (÷) in brisi uas lina sun : in lini uas unaR sun : in un ua... ...faks| |sun i(n) (u)fak a þuris| |sun
hrumunt hikiulfa sun faþi runaR þisaR : uiR sutum stin þina nur i balas...in :
krua uas muþiR hikiulf...
in þa barlaf in þa kuþrun ÷
kiulfiR uarþ um lanti þisu in þa nur i uika þrim bium in þa lanakri| |in þa fiþrasiu

Hroðmundr rett[i] stæin/stæina þenna/þessa æftiR He-Gylf[a] Brisa sun. En Brisi vas Lina sunn. En Lini vas UnaR sunn. En Unn va[s O]fæigs sunn. En Ofæig[R v]a[s] Þoris sunn. Hroðmundr, He-Gylfa sunn, faði runaR þessaR. ViR sottum stæin þenna norðr i Balas[tæ]in. Groa vas moðiR He-Gylf[a]/He-Gylf[is]. En þa Berglôf/Berglæif. En þa Guðrun. GylfiR varð um landi þessu, en þa norðr i vega/uika þrim byum, en þa Lønangri, en þa Fæðrasio.

Norsk: "Hróðmundr reiste denne sten etter Hé-Gylfir, Brísis sønn. Og Brísi var Linis sønn. Og Lini var Unns sønn. Og Unn var Ufeigs sønn. Og Ufeig var Þórirs sønn. Hróðmundr, Hé-Gylfirs sønn farget disse runer. Vi søkte denne steinen i nord i Balasteinn. Groa var He-Gylfir mor. Og så Berglöf / Bergleif. Og så Guðrún. Gylfir kjøpte dette landet og deretter tre eiendommer i en nordlig retning / i nord, og deretter Lønangr og deretter Feðrasjór.".

English: "Hróðmundr erected this/these stone/s in memory of Hé-Gylfir, Brísi's son. And Brísi was Lini's son. And Lini was Unn's son. And Unn was Ófeigr's son. And Ófeigr was Þórir's son. Hróðmundr, Hé-Gylfir's son, coloured these runes. We sought this stone in the north in Balasteinn. Gróa was Hé-Gylfir's mother. And then Berglôf/Bergleif. And then Guðrún. Gylfir acquired this land and then three estates in a northerly direction / in the north, and then Lønangr and then Feðrasjór. ."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Sven B. F. Jansson, Två runstenar i Hälsingland, Malsta och Sunnå, 1985, side 25. (Filologiskt arkiv 33).
¤ Lena Peterson: The graphemic system of the staveless runes, Proceedings of the Third International Symposium of Runes and Runic Inscriptions 1990, (Runrön 9), Uppsala 1994 side 223-252.
¤ Lena Peterson: En brisi vas lina sunn, en lini vas unaR sunn ... En þa barlaf ..." etymologiska studier över fyra personnamn på Malsta- och Sunnåstenarna i Hälsingland. Runica et mediævalia. Opuscula ; 15. 2012
¤ Lena Peterson, Runläsning och syntax. Till läsningen av Malstastenen i Hälsingland. I: Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen, 2005, side 299-302.
¤ Evert Salberger, Malstastenens nur i uika. I: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift, 1993,side 27-36.|⇗.
¤ Lena Peterson, Nordiskt runnamnslexikon. Femte reviderade utgåvan. Uppsala 2007 artikkel om Brisi og Lini|⇗.
¤ Alternativt signum: L 1065
¤ Nærbilde av runeinnskriftens A-side. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Nærbilde av runeinnskriftens B-side. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ Bilde av runestenen. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ Runstenar i Norrland. En översikt av Thomas B Larsson|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 15 - SUNNÅ KVARNDAMM - Rogsta sn, Hälsingland

Foto: Bonny Sjöblom, Hälsinglands museum. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten av granitt, og er datert til vikingtid. Runetypene er stavløse runer. Plasseringen er i Hälsinglands museum, Hudiksvall.

Stavløse runer er
også kalt Hälsingeruner

Innskriften lyder:

(etter Nyström 2015:28)

hrumuntr hikiulfis| |sun riti stain þina| |aftiR hikiu-(f)a bris(a) sun : hrumun- in þa þurmunt in þa snrariR i- þa un

Hroðmundr He-Gylfis sunn retti stæin þenna æftiR He-Gy[l]fa Brisa sun. Hroðmun[dr], en þa Þormundr, en þa SnærriR, e[n] þa Unn.

Norsk: "Hróðmundr, Hé-Gylfirs sønn, reiste denne sten etter Hé-Gylfir, Brísis sønn. Hróðmundr, og Tormod, og Snerrie, og Unn".

English: "Hróðmundr, Hé-Gylfir's son, erected this stone in memory of Hé-Gylfir, Brísi's son. Hróðmundr, and then Þormundr, and then Snerrir, and then Unn."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Sven B. F. Jansson: Två runstenar i Hälsingland: Malsta och Sunnå, 1985 (Filologiskt arkiv 33).
¤ Alternativt signum: L 1064
¤ Lena Peterson, The graphemic system of the staveless runes. I: Proceedings of the Third International Symposium of Runes and Runic Inscriptions 1990, (Runrön 9) Uppsala s. 223-252.
¤ Lena Peterson, Nordiskt runnamnslexikon. Femte reviderade utgåvan. Uppsala 2007 artikkel om Brisi|⇗.
¤ Runstenar i Norrland. En översikt av Thomas B Larsson|⇗.
¤ Nærbilde av runeinnskriften. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 16 - DELSBO K:A - Delsbo sn, Hälsingland

Tegning: Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, Stockholm (ATA) 1865. Public Domain.

Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten av granitt, og er datert til vikingtid. Kun den venstre del av tegningen er bevart. Plasseringen er i Delsbo hembygdsgård.

Innskriften lyder:

... ...untr : krib(i)[s| |sun : risti : -...] ...ruþur hanaR (i)[auaRiu : aikil... ...aþi : ... ...(r)kaþi stin
þin...]
[...(k)uin...]

... ...undr, Gripis sunn, ræisti ... [b]roður hennaR ... ... ... ... [ma]rkaði stæin þenn[a] ...

Norsk: "... -undr, Gripers sønn, reiste ... hennes bror ... ... ... ... merket denne sten ... ".

English: " ... -undr, Grípir's son, raised ... her brother. ... ... ... ... marked this stone ... "

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ S. Owe 1996:135, Dokument i Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet: Delsbo, socknen (jfr Hillgren, Bror, 1925: En bok om Delsbo 1. Stockholm.)
¤ Magnus Källström: Mästare och minnesmärken. Studier kring vikingatida runristare och skriftmiljöer i Norden. 2007 Stockholm, side 411 f.|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ Alternativt signum: L 1683, Hs 18
¤ Runstenar i Norrland. En översikt av Thomas B Larsson|⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 17 - DELSBO K:A - Delsbo sn, Hälsingland

Tegning: Olof Rehn (1763). Public Domain.

Innskriften er ristet på en runesten, og er datert til vikingtid. Hs 17 er til venstre i tegningen. Hs 16 er til høyre i tegningen. Innskriften er tapt.

Innskriften lyder:

[...i : stin þinsa| |aftiR bruþr : sin... ... ...un :]

... stein þenna eptir br�ðr sín[a] ... ...

Norsk: "... denne sten etter sine brødre ... ... ".

English: "... this stone in memory of his brothers ... ... "

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Jan Owe, Svenskt runnamnsregister, 1996 side 135.
¤ Brocman, N. R., 1763: Resa till Helsingland 1763. Tab. XVII, Kungl. Biblioteket, Stockholm. Kopi i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
¤ Alternativt signum: L 1070
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 18 DELSBO K:A - Delsbo sn, Hälsingland

Tegning: Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, Stockholm (ATA) fra 1865.

Innskriften er ristet på en runesten, og er datert til vikingtid. Fragmentet er en del av HS 16.

Innskriften lyder:

Foto: Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en portring av jern, og er datert til 1200-tallet. Runene kan være forbedret på et senere tidspunkt.

Innskriften lyder:

sia : ma : þu : a · mkh : æi : ma þu : fa : mik : kunnar : kærþi : mik : kirkain : a · mkh : s[æ]luk maria

Sjá má þú á mik, ei má þú fá mik. Gunnarr gerði mik. Kirkjan á mik. Sálug María.

Norsk: "Du kan se på meg, du kan ikke få meg. Gunnar gjorde meg. Kirken eier meg. Velsigne Maria.".

English: "You may look at me, you may not get me. Gunnar made me. The church owns me. Blessed Mary."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: L 1953
¤ Bureus, Johannes: Fa 5. Sveorvm Rvnae. Handskrift i Kungliga biblioteket, Stockholm.
¤ Bilde av ringen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av ringen. Foto: Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 20 - LYSDALS KIRKEGÅRD - Lysdals sn, Hälsingland

Tegning: V. Engelke, Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, Stockholm (ATA) 1886.

Innskriften er ristet på 4 fragmenter, og er datert til vikingtid. To av fragmentene passer sammen. Innskriften består av en kortkvist-h. Fragmentene er tapt.

Innskriften lyder:

[(h)ruaR ...]
[...smuau...-si(R) sun : (h)... ...]
[... (u)kr ÷ in ta...]

HroaRR ... ... sun/sunn. H[ann](?) ... ... ungR(?). En(?) ...

Norsk: "Roar ... ... sønn. Han(?) ... ... ung(?). Og(?) ...".

Engelsk: "Hróarr ... ... son. He(?) ... ... young(?). And(?) ... "

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Magnus Källström: Den gäckande runstenen i Ljusdal. I: Hälsingerunor - en hembygdsbok, 2012, side 62-71.|⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.

ⴲ

HS 21 - JÄTTENDALS K:A, Jättendals sn, Hälsingland

Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten av sedimentgneis, og er datert til vikingtid. Runeristeren er Gunnborga, hvilket er uvanelig da hunt er en kvinne.

Innskriften lyder:

asmuntr · ok fa[r]þ[i]k[l] · þiR ritu stin · þina · aftiR þu[rkatil · faþur sin · a utrunkum · k]unburka faþ[i stin þina in kuþa]

Ásmundr ok Farþegn, þeir réttu stein þenna eptir Þorketil, fôður sinn, á Vatrungum. Gunnborga fáði stein þenna, hin góða.

Norsk: "Asmund og farthegn, de reiste denne sten etter Torketil, sin far av VatrungaR, deres far. Gunnborga den gode farget denne sten".

English: "Ásmundr and Farþegn, they erected this stone in memory of Þorketill of VatrungaR, their father. Gunnborga the good coloured this stone."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Ogneslav . © |⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Sven B. F. Jansson: Ett par hälsingska runstenar (Jättendal och Hög 1), Hälsingerunor 1951, s. 5 ff.
¤ Alternativt signum: L 1071
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.
¤ Runstenar i Norrland. En översikt av Thomas B Larsson|⇗.

ⴲ

HS ATA322-2795-2011 - HÖGS KYRKA - Högs sn, Hudiksvall, Norra Hälsinglands Domsagas Tingslag

Foto: Lars Nylander,
Riksantikvarieämbetet.
CC-BY-SA 4.0

Foto: Mathias Bäck,
Riksantikvarieämbetet.
CC-BY-SA 4.0

Foto: Mathias Bäck, Riksantikvarieämbete.t
CC-BY-SA 4.0

Foto: Lars Nylander, Riksantikvarieämbetet. CC-BY-SA 4.0

Innskriftene er ristet på takstolene 6-10 i kirken og datert til 1190-tallet.

Innskriftene lyder:

fu
fuþ
fuþo
fuþor
fuþork

fu[þork]. fuþ[ork]. fuþo[rk]. fuþor[k]. fuþork.

Runeinnskriftene i Hög kirke fungerer som en nummerering av takstolene.

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av medeltida runristningar i Högs kyrka, Hälsingland|⇗.
¤ Marit Åhlén: Runinskrifter i Hälsingland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 27, 1994.|⇗.
¤ Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, Stockholm: ATA322-2795-2011

ⴲ

DELSBO KYRKA - Runesten fra 1740

Foto: Bengt A Lundberg,Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

12/7 1740 begyndte pastoren å riste den �nye� runstenen, som ble færdig på 29 dager. Runesten fra 1740 er nå under et beskyttende plexiglass i Delsbo kirkes sakristi.

Litteratur:
¤ Fra Dellenportalen om runestenen fra 1740.|⇗
¤ Bilde av runestenen. Foto: Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗

ⴲ ⴲ ⴲ

RUNEINNSKRIFTER FRA BOHUSLÄN

Sverige

Photo: http://www.travelforum.se/

BO NIYR5;221A - BRASTADS K:A - Brastads sn, bohuslän

Foto: Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en gravhelle av eskilstunakiste-typen, og er datert til middelalderen. Gravhellen er innmuret i innfattningen til korinngangen. Ytterligere to heller av kisten finnes i tårnet.

Innskriften lyder:

Ma^ria mær h[ia^l]be þæim er þena stæin kerþe

María mær h[jalp]i þeim er þenna stein gerði.

Norsk: "Maria hjelpe ham som gjorde denne sten".

English: "Mary the maid may help him who made this stone."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Norges innskrifter med yngre runer. Bind V. side 221.|⇗
¤ Bilde av gravhellen. Foto: Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Boije, Sten: Bohusläns runinskrifter. I: Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen 3. 1884-1886. Side 277ff
¤ Alternativt signum: L 1676, Bo NIYR;1

ⴲ

BO NIYR5;221B - KAREBY K:A - Kareby sn, Bohuslän

Foto: Statens Historiska museet (SHM), Stockholm. Public Domain.

Innskriften er ristet på Kareby kirkes døpefont, og er datert til ca 1100.

Innskriften lyder:

Bohuslen, Kareby kirkes døpefont

raþe sa er kan namn orklaski k=r=a=k(?)

Ráði sá er kann nafn Þorbjôrn Krák(?)

Norsk: "Råd den som kan Torbjørn Krak(?)".

English: "Interpret he who can the name Þorbjôrn Krák(?)."

I norrøn språkdrakt lyder innskriften direkte oversat Ráði, sá er kann, nafn "orklaski", dvs. "Tyd den som kan, navnet Orklaski"

Dersom vi i "navnet" orklaski erstatter de skrevne runene med den som kommer foran i en 16-runersrekke, vil få þorbiarn - "Þorbjorn", hvilket er navnet Torbjørn.

Denne innskriften inngår i de såkalte "ráð rétt rúnar"-innskriftene. Innskriftene er også skrevet i "vanelig runeinnskrift" som i Gol kirke hvor det er ristet raþ rett runar þessar, dvs. ráð rétt rúnar þessar som oversettes "Tolk disse runer rett".

Der i mot på et tapt steinkors fra gården Sele i Tangerhaug i Rogaland var det ristet runer som lyder ra[þ]rt (Sele II N237). Dette er en forkortelse for "Ráð rétt".

En annen runeinnskrift i Hopperstad kirke Hopperstad kirke XIX N408) lyder rrrar, hvilket kan være raþ ret runar. I dette tilfelle kan dette være en direkte kommentar til han som like ved i en annen runeinnskrift, hadde henvendt seg til Vårherre på vegne av den som kunne tolke innskriftens hans.

Litteratur:
¤ Norges innskrifter med yngre runer. Bind V. Side 221.|⇗.
¤ Salberger 1989: Binamnet i Kareby-funtens bindruna. I: Studia anthroponymica Scandinavica 7, s. 53-69.
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: L 1975, Bo NIYR;2
¤ Forvännen 1949: Runinskriften pä dopfunten i Kareby kyrka, Anders Bækstad, side 49|⇗.
¤ Forvännen 1949: Runinskriften pä dopfunten i Kareby kyrka, Sven B. F. Jansson, side 186|⇗.
¤ Om Lønnruner fra www.arild-hauge.com|⇗.

ⴲ

BO NIYR5;222 - NORUMS K:A - Norums sn, Bohuslän

Foto: Bengt A. Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en firkantet døpefont av glimmer- eller talkskifferog er datert til ca 1100. Innskriften avsluttes med 5 like binderuner, hvor de 2 siste speilvendte = 2. rune i 3. ætten = b + forskyvning gir "m". Plasseringen er i Statens historiska museum, Stockholm (1700).

Innskriften lyder:

svæn : kærðe "m"

Sveinn gerði m[ik](?).

Norsk: "Svein gjorde meg".

English: "Sveinn made m[e](?)."

Litteratur:
¤ Norges innskrifter med yngre runer. Bind V. Side 222|⇗.
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: L 1976, Bo NIYR;3
¤ Bilde av døpefonten. Foto: Ogneslav. © |⇗.
¤ Bilde av døpefonten. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av døpefonten. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ Bilde av døpefonten. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ Bilde av døpefonten. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗

ⴲ

BO NIYR5;224 - UTBY - Herrestads sn, Lane hd, Bohuslän

Foto: Bengt A Lundberg. Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en berghelle, og er datert til vikingtid. Innskriften er tett ved en helleristning.

Innskriften lyder:

asa fu(þ)or / fu(u)or

Ása/ása ...

Norsk: "Asa Futhork".

English: "Ása/the gods futhork..."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Norges innskrifter med yngre runer. Bind V. Side 224.|⇗.
¤ Alternativt signum: Bo NIYR;4
¤ Johansson, Karl G., Johansson, Monica, Rogström, Lena, De bohuslänska runinskrifterna, Bohuslän Årsbok 1994, side 82.
¤ Bilde av runeinnskriften. Foto: Bengt A Lundberg. Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0 |⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.

ⴲ

BO NIYR5;225 - KASTELLEGÅRDEN - Kungälv, Vätte hd, Bohuslän

Tegning: Fra George Stephens, 1884. Public Domain.

Innskriften er ristet på en trestav av idegran (tax, Barlind), og er datert til 1100-tallet. Plasseringen er i Statens historiska museum, Stockholm (3287.)

Innskriften lyder:

mkfþk-k-f

???

eller

mk fþ k(r)k(r) f

M[i]k[it] f[�]ð[ir] Gr[e]g[o]r[ius] f[é].

Norsk: "Mye fôr Gregorius eiendeler".

English: "Much feed Gregorius' possessions."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Norges innskrifter med de yngre runer, bind V, side 224.|⇗.
¤ Alternativt signum: Bo NIYR;5, NIYR5;225
¤ George Stephens: Handbook of the old-northern runic monuments of Scandinavia and England. 1884. Side 15.|⇗.

ⴲ

BO NIYR5;229A - ARNTORP - Kareby sn, Inlands Søndre hd, Bohuslän

Innskriften er ristet på et fragment av stenalderøks, og er datert til middelalderen. Tilhører Göteborgs stadsmuseum.

Innskriften lyder:

* iams/iamc *

Jamts

Norsk: "Jamts".

English: "Jamtr's"

eller

* i am s/c *

J[ón] Á[s]m[undar] s[onr].

Norsk: "Jon Asmunds sønn".
English: "J[ón] Á[s]m[undr's] s[on]."

Litteratur:
¤ Norges innskrifter med de yngre runer, bind V, side 229.|⇗.
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: Bo NIYR;6

ⴲ

BO NIYR5;229B - KLEVA - Båtslycke, Spekerøds sn, Inlands Nordra hd, Bohuslän

Foto: Ogneslav. ©

Innskriften er ristet på et snellehjul av klebersten, og er datert til middelalderen. Oppbevares på Göteborgs stadsmuseum.

Innskriften lyder:

fuþor{K}hniastbmlyøkhp : ion : a mik

fuþorkhniastbmlyøqxp Jón á mik.

Norsk: "fuþorkhniastbmlyøqxp "Jón owns me.".

English: "fuþorkhniastbmlyøqxp "Jon eier meg."

Litteratur:
¤ Norges innskrifter med de yngre runer, bind 5, side 229|⇗. .
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: Bo NIYR;7

ⴲ

BO BOIJE4 - SKEE KIRKEGÅRD - Skee sn, Vätte hd, Bohuslän

Tegning: Gustaf Henrik Brusewitz, Riksantikvarieämbetet.

Tegning: Gustaf Henrik Brusewitz, Riksantikvarieämbetet. Public Domain.

Innskriften er ristet på en runesten av biotitglimmerskiffer, og er datert til 700-800-tallet. Det er brukt 16-runers rekken. Plasseringen er i Statens historiska museum, Stockholm (6324).

Innskriften lyder:

fulk-
(i)su(k)
(k)(i)(l)fihR
ftinun iþ(n)(i)n(u)fo(i)

???

eller

fulk i
Auk
kilfihR
iþ f tinuh tinu foi(þ)(u)

Folki ok Kilfir it f[áðu] tinnu, tinnu fáðu.?

Norsk: "Folki og Kilfir de farget flinten, flinten farget".

English: "Folki and Kilfir they two carved the flint, the flint carved."?

eller

fulk
isuk
kilfiAR
ftinuA tinufoi(þ)(u)

???

Litteratur:
¤ Boije, Sten: Bohusläns runinskrifter. I: Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen 3. 1884-1886.
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Nordén 1937.
¤ Loman 1965.
¤ Alternativt signum: Bo Boije
¤ Lena Peterson, Lena: Nordiskt runnamnslexikon. Femte reviderade utgåvan. Uppsala 2007.|⇗.

ⴲ

BO BOIJE5 - VALLA - Tossene sn, Sotenäs, SOTENÄS

To fragmenter av en runsten av sandsten datert til vikingtid(?). I følge Tham (1794) er runene blandet med andre tegn. Innskriften er ikke runologisk undersøgt.

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ P. Tham Göthiska monumenter 1794|⇗.
¤ Alternativt signum: L 2035
¤ Sten Boije: Bohusläns runinskrifter. I: Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen 3. 1884-1886.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Bilde av Tossenestenen. Foto: Åke Fredsj, Bohusläns museum. CC-BY-SA 4.0|⇗.

ⴲ

BO FV1992;170 - KASTELLEGÅRDEN - Kungälv, Bohuslän

Foto: Historiska museet. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på rester av en kam, og er datert til middelalderen.? Plasseringen er i Statens historiska museum, Stockholm. Runene er megret vanskelige å lese, ingen lesning og tolkning har ennå blitt gjort. Svake tynne rissede linjer der noen runer kan leses; i-rune (2 stk), r-rune (2 stk), a-rune (1 stk), k-rune (1-2 stk), t-rune (1 stk) og eventuelt en þ-rune kan identifieres.
Fornvännen skriver at funnstedet er Kungahälla i Västergötland.

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Fornvännen 1992: Runfynd 1989 och 1990, side 170|⇗.

ⴲ

BO KJ47 - SVARTEBORG - Tanums sn, Bohuslän

Foto: digi20. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er stemplet på en brakteat av gull, og er datert til ca 450-550. Plasseringen er i Statens historiska museum, Stockholm (11.019). Funnet i slutten av 1800-tallet i en brannurne.

Innskriften lyder:

ssigaduz

Si[gih]aþuz / S[i]siga[n]duz

English: "Sigihaþuz / Sisiganduz"

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: Bo Krause1966;47, KJ 47, IK 181
¤ Krause, Wolfgang & Jankuhn, Herbert, 1966: Die Runeninschriften im älteren Futhark. Göttingen.|⇗.
¤ Düwel, Klaus, 1975: Die Runeninschrift auf dem Medaillon von Svarteborg. I: Frühmittelalterische Studien 9, s. 158-159.
¤ Antonsen 1975:49
¤ SHM (11019)
¤ digi20.digitale-sammlungen.de|⇗.

ⴲ

BO KJ80 - RÄVSAL - Valla sn, Tjörn, Bohuslän

Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten av glimmeraktig gneis, og er datert til tidlig vikingtid. H-runen er urnordisk.

Innskriften lyder:

HAriwulfs / HAriþulfs * stAinA-

Hreiðulfs / Herjulfs steina[r].

Norsk: "Reidulfs / Herulfs stener".

English: "Hreiðulfr's / Herjulfr's stones."

Litteratur:
¤ Krause, Wolfgang & Jankuhn, Herbert, 1966: Die Runeninschriften im älteren Futhark. Göttingen.|⇗.
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, Stockholm = Dnr 411-5210-1996.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Forvännen 1947: Harry Andersen, Rävsalstenens indskrift|⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Alternativt signum: L 2033, Bo Krause1966;70, KJ 80

ⴲ

BO KJ73 - RÖ - Tanums sn, Bohuslän

Foto: Myrin, Ola, Statens Historiska Museet (SHM). CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten av granitt, og er datert til 160-375/400 (Imer 2007). Runeinnskriften er ristet med den eldre 24-runers futhark i urnordisk. Plasseringen er i Statens historiska museum, Stockholm (29.160).

Innskriften lyder:

ek hra(z)az/hra(þ)az satido -tain
ana----(r)
swabaharjaz
s-irawidaz
... stainawarijaz fahido

Ek Hrazaz / Hraþaz satido [s]tain[a] ... Swabaharjaz s[a]irawidaz. ... Stainawarijaz fahido.

Norsk: "Jeg, Hrazaz / Hraþaz reiste stenen ... Swabaharjaz med brede sår ... Stainawarijaz malte".

English: "I, Hrazaz / Hraþaz raised the stone ... Swabaharjaz with wide wounds. ... Stainawarijaz carved."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: Bo Krause1966;73A, KJ 73
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Krause, Wolfgang & Jankuhn, Herbert, 1966: Die Runeninschriften im älteren Futhark. Göttingen.|⇗.

ⴲ

BO KJ61 - KALLEBY - Tanums sn, Bohuslän

Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten av granitt datert til 160-375/400 (Imer 2007). Runetypene er urnordiske og er ristet neden i fra og opp, dvs at innskriften er leses fra venstre mot høyre. Plasseringen er ved vegkanten utenfor Tanums kirke.

Innskriften lyder:

þrawijan * haitinaz was

Þrawijan haitinaz was.

Norsk: "Lengsel ble innført (på ham). / Þrawijas (monument). (I / han) ble befalt / kalt. / (I / He) ble lovet til þrawija.".

English: "Yearning was imposed (on him). / Þrawija's (monument). (I/he) was commanded/called. / (I/He) was promised to þrawija."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Elmer H. Antonsen: Runes and Germanic Linguistics, 1975.
¤ Ottar Grønvik 1990: Der Runenstein von Tanum — ein religionsgeschichtliches Denkmal aus urnordischer Zeit|⇗
¤ Alternativt signum: L 2064, Bo Krause1966;73B, KJ 61
¤ Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, Stockholm = Dnr 411-5209-1996.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗
¤ Krause, Wolfgang & Jankuhn, Herbert, 1966: Die Runeninschriften im älteren Futhark. Göttingen.|⇗.

ⴲ

BO PETERSON1992 - HOGA - Stala sn, Orust, Bohuslän

Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten av glimmerholdig gneis, og er datert til 800-tallet. Runetypene er 16-futhark, men eventuellt urnordisk h-rune og w-rune.

Innskriften lyder:

HauR/iauR i am tain won/þon iar o mul=a

Hôr/Jôr í Ám [s]tæin vann/þann hér á múla.

Norsk: "Hor / Jor i Ár gjorde stenen her på snuten.

English: "Hôr/Jór in Ár made the stone here on the muzzle." or "Hôr/Jór in Ár (made) this stone here on the muzzle."

Magnus Källström (2007a:416) har en avvikende lesning: iiauRi · am · tain þon iarbmul^n

Litteratur:
¤ Lena Peterson, Hogastenen på Orust, Blandade runstudier 1, (Runrön 6), Uppsala 1992.
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Alternativt signum: L 2034, N A14

ⴲ ⴲ ⴲ

RUNEINNSKRIFTER FRA JÄMTLAND

Sverige

Photo: http://www.travelforum.se/

J FV1970;86 - LUNNE - Brunflo sn, Jämtland

Foto: Bengt A. Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på et spinnehjul av klebersten, og er datert til middelalderen. Oppbevares på Statens historiska museum, Stockholm (SHM).

Innskriften lyder:

+ pahs portanti ÷ salus abænt(i) ÷ ingiua=(l)tr

Pax portanti, salus habenti. Ingivaldr.

Norsk: "Fred til bæreren, velstand til eieren. Ingvald".

English: "Peace to the wearer, prosperity to the owner. Ingivaldr."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Fornvännen 1970: Elisabeth Svärdström, Ett skrivdon med runinskrift från Lödöse, side 86|⇗.
¤ Statens historiska museum, Stockholm SHM (28996).|⇗.

ⴲ

J FV1988;244 - "RENHORNSUDDEN" - Frostvikens sn, Jämtland

Foto: B. Lundberg, Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, Stockholm (ATA). CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en pilspiss av skiffer, og er datert til 800-1100. S-runen er urnordisk, resten vikingtidsruner. Pilspissen er fra stenalder eller tidlig bronsealder. Plasseringen er i Jämtlands läns museum.

Innskriften lyder:

sþt=o-umRt=uk

???

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Fornvännen 1988: Thorgunn Snædal, Thorgunn, Runfynd 1987, side 244., side 244
¤ Jämtlands läns museum (13.068)

ⴲ

J Fv1959;99 - HACKÅS K:A - Hackås sn, Jämtland

Foto: Magnus Källström, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet utvendig i murpussen på det gamle korets sydmur, og er datert til middelalderen.

Innskriften lyder:

fuþarkhnis-mlR

fuþorkhni[a]s[tb]mlR"

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av runeinnskriften. Foto: Andreaze, Wikipedia. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Mats Persson, Hackås kyrka. Jämtlands kyrkor 27. Jämtlands läns museum, Östersund. 3. uppl. 2004 side 5
¤ Alternativt signum: J JLM
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Fornvännen 1959: Sven B. F. Jansson, Rapport om Östgötska och Småländska runfynd, side 99|⇗
¤ Magnus Källström: Femton runor i Hackås kyrka, 2017|⇗.

ⴲ

J RS1928;66 - FRÖSÖN - Frösö socken, Jämtland

Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en runesten gjort av en runerister fra Svealand.

Innskriften lyder:

austmoþ[(r)] kuþfastaR sun ' lit ra(i)[(s)]... ...(-)[(n)] (þ)(i)no auk| |kirua bru þisa| |auk h[on] [li](t) kristno eo(t)alont (o)sbiurn kirþi bru (t)riun rai(s)t auk (t)sain runoR þisaR

Austmaðr, GuðfastaR sunn, let ræis[a stæi]n þenna ok gærva bro þessa ok hann let kristna Iamtaland. Asbiorn gærði bro, Trionn ræist ok Stæinn runaR þessaR.

Norsk: "Østmann, Gudfasts sønn reiste denne sten og gjorde denne bro og han lot Jämtland kristne. Asbjørn gjorde broen, Trónn og Stein skrev disse runer".

English: "Austmaðr, Guðfastr's son had this stone raised and this bridge made and he had Jamtaland Christianized. Ásbjôrn made the bridge, Trjónn and Steinn carved these runes."

Litteratur:
¤ Friesen, Otto von, 1928: Runorna i Sverige. En kortfattad översikt, Uppsala 1907|⇗.
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Bilde av runestenen. Foto: Svenska Kulturbilder. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Alternativt signum: B 1112; L 1085
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Henrik Williams, Runjämtskan på Frösösten och Östmans bro. I: Jämtlands kristnande. Projektet Sveriges kristnande. Publikationer. 4. Uppsala 1996, s. 46.|⇗.

ⴲ ⴲ ⴲ

RUNEINNSKRIFTER FRA DALARNA

Sverige

Photo: http://www.travelforum.se/

D FV1979;229 - VÄSTANNOR - Leksands sn, Dalarna

Tegning: Gunnel Bergengren, Riksantikvarieämbetet. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på blyblekk, og er datert til 1100-1200-tallet. A-runene har dobbelsidige bistaver og kan derfor også leses som Æ.

Innskriften lyder:

mku(l)--s=asim-
(n)usaaon----

???

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Fornvännen 1979: Gustavsson, H. & Snædal Brink, T. 1979. Runfynd 1978, side 229|⇗
¤ Forna tider: Vikingatidens och medeltidens runor i Dalarna|⇗.

ⴲ

D FV1980;230 - VÄSTANNOR - Leksands sn, Dalarna

Foto: Bengt A. Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på blyblekk, og er datert til 1100-1300-tallet.

Innskriften lyder:

Tegning: Helmer Gustavson, ATA. CC-BY-SA 4.0

+ ave ma=ri- grakia (p)l...na dominu(s) tekum +
bænædikta tu in muliæribus æt pænediktus
fruktus uentris tui amen + alfa æt o aglla +
deus ad(i)ua gæsus kristus dominus noster

Ave Maria, gratia plena, Dominus tecum. Benedicta tu in mulieribus et benedictus fructus ventris tui. Amen. Alfa et o[mega]. Agla. Deus adiuva. Jesus Christus Dominus noster.

Norsk: "Ave Maria full av nåde. Herren er med deg, velsignet er du blandt kvinner, og velsignet er ditt livs frukt. Amen. Alpha og o[mega]. 'Agla'. (= Du er sterk i evighet, Herre) Gud, hjelp! Jesus Kristus, vår Herre".

English: "Hail Mary, full of grace. The Lord is with Thee: blessed art Thou among women, and blessed is the fruit of your womb. Amen. Alpha and o[mega]. 'Agla'.(= Du er sterk i evighet, Herre) Gud, hjelp! Jesus Kristus, vår Herre."

Innskriften inneholder det velkjente trylleordet Agla, som skal være laget av den første bostaven av ordene i følgende setningen på hebraisk: "atta gibbor leolam, adonai", som betyr Du er sterk i æva, Herre! / Thou art strong in eternity, Lord

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Fornvännen 1980: Gustavson, H. & Smedal Brink, T. 1980. Runfynd 1979, side 230|⇗
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Alessandro Palumbo: How Latin is runic Latin?: Thoughts on the influence of Latin writing on medieval runic orthography|⇗.
¤ Bilde av runeblekket. Foto: Bengt A. Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Tegning av runeinnskriften. Tegning: Helmer Gustavson, ATA. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Forna tider: Vikingatidens och medeltidens runor i Dalarna|⇗.

ⴲ

D FV1984;250 - YTTERMO - Riksväg 70, Leksands sn, Dalarna

Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på bronseblekk, og er datert til 1000-1100. Kun den ene siden er leselig.

Innskriften lyder:

ku(i)a-
????

???

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Fornvännen 1984: Gustavson, H. & Snaedal Brink, T. 1984. Runfynd 1983, side 250|⇗.
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Forna tider: Vikingatidens och medeltidens runor i Dalarna|⇗.

ⴲ

D FV1993;174 - UKJENT STED - By sn, Dalarna

Innskriften er ristet på et fragment av en runesten, og er datert til vikingtid. Nevnt av Dybeck i 1863. Runestenen er tapt.

Innskriften lyder:

... ...ur × half... ...

... [bróð]ur / [fôð]ur(?) Half[danar](?) ...

Norsk: "... bror / far Halvdan ...".

English: "... Halfdan's(?) father / brother(?) ..."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Fornvännen 1993: Magnus Källström, En försvunnen runsten från By i Dalarna, side 174|⇗.
¤ Magnus Källström: Runstenar i Dalarna, 2021|⇗

ⴲ

D TUNUM1972;25 - UKJENT STED - Norr Hesse, Stora Tuna sn, Dalarna

Foto: Riksantikvarieämbetet. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på to fragmenter av en runesten av rød sandsten, og er datert til vikingtid. Et fragment ble funnet i 1947 som støtte til en ledningsstolpe som var veltet ved Norr Hesse utenfor Borlänge. Dette fragmentet viste seg å tilhøre den samme runestenen som det fragmentet som ble funnet da et mindre hus ble revet ved Strömsgården på 1920-tallet. Runestensfragmentene oppbevares Dalarnas museum (DM 8095).

Innskriften lyder:

...(o)rum (x) -...

???

Litteratur:
¤ Andersson, Lars, 1972: "orum". Runstenen från Norr Hesse i Stora Tuna - ett 25-årsminne. I: Tunum. Tunabygdens fornminnes- och hembygdsförenings årsskrift 1972 s. 24-26.
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Dalarnas museum, Falun, DM 8095
¤ Forna tider: Vikingatidens och medeltidens runor i Dalarna|⇗
¤ Magnus Källström: Runstenar i Dalarna, 2021|⇗

ⴲ

D FV2013;282A - KRÅKBERG - Mora sn, Mora, Dalarna

Foto: Mikael Simonsson, fornatider.se. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er en innskrift på tre og er datert til 1328-1333 (dendrokronologisk datering) og plasseringen er på Zorns gammelgård i Mora.

Innskriften lyder:

birhir bunt

Birgir Bunt

Norsk: "Birgir Bunt"

Engelsk: "Birgir Bunt"

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Fornvännen 2013: Kring dalrunorna: det 26:e internationella fältrunologmötet i Mora, 3–6 oktober 2013, side 281|⇗
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Forna tider: Vikingatidens och medeltidens runor i Dalarna|⇗.

ⴲ

D FV2013;282B - FÄRNÄS - Drändjgård, Mora sn, Mora, Dalarna

Foto Magnus Källström, Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er en treinnskrift og er dendrokronologisk datert til 1298-99. Innskriften er over døren på Dränjsgården i Färnäs utenfor Mora.

Innskriften lyder:

hataitn

eller

hata · iain

???

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Fornvännen 2013: Kring dalrunorna: det 26:e internationella fältrunologmötet i Mora, 3–6 oktober 2013, side 282|⇗
¤ Forna tider: Vikingatidens och medeltidens runor i Dalarna|⇗
¤ Magnus Källström: På jakt efter Dalarnas runinskrifter, 2013|⇗

ⴲ

D Fv2013;282C - PRÄSTGÅRDEN - Älvdalens sn, Älvdalen, Dalarna

Innskriften er en treinnskrift og er dendrokronologisk datert til 1298. Runene er speilvendte og æ-runen er en stungen a-rune. Innskriften er i skåret inn i dørkarmen til venstre.
Innskriften lyder:

(æ)rfrunir

???

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Fornvännen 2013: Kring dalrunorna: det 26:e internationella fältrunologmötet i Mora, 3–6 oktober 2013, side 282|⇗
¤ www.kulturarvsdata.se|⇗.
¤ Forna tider: Vikingatidens och medeltidens runor i Dalarna|⇗.

ⴲ

D FV2013;283 - GULLÅGÅRDEN - Höjen, Våmhus sn, Mora, Dalarna

Foto: Sven- Göran Hallonqvist. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er en treinnskrift og er dendrokronologisk datert til 1495. O-runen er en stungen u-rune og s-runen er en kortkvistrune. Innskriften er på venstre vegg i en seterbinge.

Innskriften lyder:

orus

???

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Fornvännen 2013: Kring dalrunorna: det 26:e internationella fältrunologmötet i Mora, 3–6 oktober 2013, side 282|⇗
¤ Forna tider: Vikingatidens och medeltidens runor i Dalarna|⇗.

ⴲ

D ? - PRÄSTLOFTET - Älvdalens kyrka, Älvdalens sn, Älvdalen, Dalarna

Foto: Foto Magnus Källström.

Runene er ristet i veggen på baksiden av Prästloftet ved Älvdalens kirke.

Innskriften lyder:

n nise

n nise

Norsk: "Nisse"

Med vanlig lesning av runeinnskriften kan man lese n nisa, men ettersom innskriften er fra Dalarna er den siste runen ikke en a-rune, men en e-rune. Dermed kan man oversette innskriften til navnet Nisse. Loftet er dendrodatert til 1576-77 og innskriften kan da være fra når bygget ble bygget.

Litteratur:
¤ Magnus Källström: På jakt efter Dalarnas runinskrifter, 2013|⇗

ⴲ ⴲ ⴲ

RUNEINNSKRIFTER FRA LAPPLAND

Sverige

Photo: http://www.travelforum.se/

LP FV1988;245 - ÄLGSJÖ BY - Åsele sn, Lappland

Foto: Christiane Zimmermann, Statens Historisk Museum, Stockholm (SHM). CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en spydspiss av skiffer, og er datert til 160-560/570 (Imer 2007). Innskriften er på urnordisk. Plasseringen er i Statens historiska museum, Stockholm (13.168:2).

Innskriften lyder:

bjzo-

???

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Fornvännen 1988: Snaedal, Th., Stoklund, M. & Åhlén, M. 1989. Runfynd 1987, side 245|⇗
¤ Marstrander, Carl J. S. 1952 �De nordiske runeinnskrifter i eldre alfabet : skrift og språk i folkevandringstiden. 1, Danske og svenske innskrifter� i Viking ; 16 (1952); s. 1–277. Viking : tidsskrift for norrøn arkeologi. (Oslo)|⇗.
¤ Bilde av spydspissens begge sider. Foto: Statens Historisk Museum, Stockholm (SHM). CC-BY-SA 4.0|⇗

ⴲ ⴲ ⴲ

RUNEINNSKRIFTER FRA DALSLAND

Sverige

Photo: http://www.travelforum.se/

Ds Vg236 - MURÄNGEN, GESTADS SN, SUNDALS HD, DALSLAND

Foto: Sveriges Runinskrifter (SRI), Riksantikvarieämbetets. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en tegelsten og er datert til 1200-tallet. Plasseringen er i Lödöse museum. Det har vist seg at denne tegelsten ikke kommer fra Lödöse som først registrert, men fra Murängen som i Dalsland. Innskriftens signum er ikke lengre Vg 236, men nå nå Ds Vg236.

Innskriften lyder:

...ria

María

Norsk: "Maria".

English: "Mary"

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: Vg 236, X DsVg236
¤ Västergötlands runinskrifter, granskade och tolkade av Jungner, H. och Svärdström, E. H. 1–5. 1940–1970, side 447|⇗.
¤ Västergötlands runinskrifter, granskade och tolkade av Jungner, H. och Svärdström, E. H. 1–5. 1940–1970. Plancer Vg 201 - Vg 257|⇗.
¤ Wiktorsson, P-A. & Odelman, E., Dalslands diplomatarium, Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund, Åmål 1996.
¤ Dalslands diplomatarium 1996, s. 396 ff

ⴲ ⴲ ⴲ

RUNEINNSKRIFTER FRA ÅNGERMANLAND

Sverige

Photo: http://www.travelforum.se/

Ån Fv1908;298A - ROSSVIK - Nora sn, Ångermanlands södra Momsagas tingslag, Ångermanland

Foto: Thomas Eriksson, Statens Historiska Museum. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet på en bit skiffer som er formet som en kniv og er datert til vikingtid(?). Oppbevarers i Murberget, Härnösand.

Innskriften lyder:

ok-þ

????

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ SHM (13575)
¤ Alternativt signum: X ÅnFv1908;298A
¤ Fornvännen 1908: Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet, side 298|⇗.

ⴲ

Ån Fv1908;298B - ROSSVIK - Nora sn, Ångermanlands södra Momsagas tingslag, Ångermanland

Foto: Thomas Eriksson, Statens Historiska Museum. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er ristet i en knivformet bit af skiffer, og er datert til vikingtid(?). Oppbevares i Murberget, Härnösand.

Innskriften lyder:

n-þ

????

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: X ÅnFv1908;298B
¤ Fornvännen 1908: Fornvännen 1908: Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet, side 298|⇗..

ⴲ ⴲ ⴲ

RUNEINNSKRIFTER FRA HÄRJEDALEN

Sverige

Photo: http://www.travelforum.se/

Hr PETERSON2006;157 - ÖVERHOGDALS K:A - Överhogdals sn, Svegs och Hede tingslag, Härjedalen

Foto: Fra Jöran Sahlgren, Runskriften på Överhogdalsbonaden, 1924. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er vevet oppned i Överhogdalsbonaden (= Överhogdals-revlen/teppet) som er datert til vikingtiden. Överhogdalsbonaden oppbevares i Jämtlands läns museum.

Innskriften lyder:

-- × (k)uþbu

... guðbo

Norsk: "... Gudene bolig.".

English: "... the gods' dwelling. "

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: X HrPipping1924;462, X HrPeterson2006;157
¤ Nærbilde av Överhogdalsrevlen med runene. Foto: Fra Jöran Sahlgren, Runskriften på Överhogdalsbonaden, 1924. CC-BY-SA 4.0|⇗.
¤ Sahlgren, Jöran, Runskriften på Överhogdalsbonaden, Festskrift tillägnad Hugo Pipping, Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 1924, side 462-464.|⇗.
¤ Bilde av de fem Överhogdalsrevlene. Foto: medievalhistories.com, Wikipedia. CC-BY-SA 4.0|⇗.

ⴲ ⴲ ⴲ

RUNEINNSKRIFTER FRA UKJENT STED I SVERIGE

SE Fv1988;247 - UKJENT STED - Sverige

Innskriften er ristet på en skafthulsøks av mørk grønnsten, og har usikker datering. Oppbevares på Statens Historiska Museum, Stocholm.

Innskriften lyder:

torh

????

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: X SvFv1988;247
¤ SHM (10683)
¤ Fornvännen 1988: Snaedal, Th., Stoklund, M. & Åhlén, M. 1989. Runfynd 1987, side 247|⇗.

ⴲ

SE IK365,1 - UKJENT STED - Sverige

Tegning: digi20. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er på en brakteat av gull av C-type datert til Urnordisk periode. Brakteaten er slått med samme stempel som G 45, G 143, DR IK365,4, G 287, G 89, SE IK365,7 og G IK365,8. Plasseringen er på Museum Gustavianum.

Innskriften lyder:

ee^lil

ehwe(?)

Norsk: "(Dedikert) til hesten".

Engelsk: "(Dedicated) to the horse (?)"

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: IK 365,1, X SvIK365,1,7
¤ Museum Gustavianum (UUMF2302)
¤ digi20.digitale-sammlungen.de|⇗.
¤ digi20.digitale-sammlungen.de|⇗.
¤ Axboe, Morten ; Düwel, Klaus ; Hauck, Karl & von Padberg, Lutz (1985–1989, 2011) Katalognummer i Morten Axboe, Klaus Düwel, Karl Hauck och Lutz von Padberg: Die Goldbrakteaten der Völkerwanderungszeit. Ikonographischer Katalog 1-3, München 1985-1989, med supplement i Wilhelm Heizmann och Morten Axboe (red.): Die Goldbrakteaten der Völkerwanderungszeit – Auswertung und Neufunde, Berlin – New York 2011. (IK)

ⴲ

SE IK365,7 - UKJENT STED - Sverige

Tegning: digi20. CC-BY-SA 4.0

Innskriften er på en brakteat av gull av C-type datert til Urnordisk periode. Brakteaten er slått med samme stempel som SE IK365,1, G 45, G 143, DR IK365,4, G 287, G 89 og G IK365,8. Plasseringen er på Museum Gustavianum.

Innskriften lyder:

ee^lil

ehwe(?)

Norsk: "(Dedikert) til hesten".

Engelsk: "(Dedicated) to the horse (?)"

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Tidligere signum: IK 365,7
¤ Museum Gustavianum (UUMF2303)
¤ digi20.digitale-sammlungen.de|⇗.
¤ digi20.digitale-sammlungen.de|⇗.
¤ Axboe, Morten ; Düwel, Klaus ; Hauck, Karl & von Padberg, Lutz (1985–1989, 2011) Katalognummer i Morten Axboe, Klaus Düwel, Karl Hauck och Lutz von Padberg: Die Goldbrakteaten der Völkerwanderungszeit. Ikonographischer Katalog 1-3, München 1985-1989, med supplement i Wilhelm Heizmann och Morten Axboe (red.): Die Goldbrakteaten der Völkerwanderungszeit – Auswertung und Neufunde, Berlin – New York 2011. (IK)

ⴲ

SE OWE1996B;136 - UKJENT STED - Sverige

Innskriften er på et fragment av en runesten og er datert til vikingtid. Plasseringen er ved Runverket, Raä, Stockholm.

Innskriften lyder:

... ...t ra... ...

... [le]t(?) ræ[isa](?) ...

Norsk: "... lot(?) reise(?) ...".

Engelsk: "... had(?) (the stone) raised(?) ..."

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ Alternativt signum: X SvOwe1996b:136

ⴲ

SE SHMFid45487 - UKJENT STED - Sverige

Det er fragment fra en runeløs sten, datert til vikingtid. Plasseringen er i SHM.

Litteratur:
¤ Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.|⇗.
¤ SHM 4587 (nr. 2)

ⴲ ⴲ ⴲ

LITTERATUR TIL SVENSKE RUNEINNSKRIFTER

Johan Göransson, Bautil:
¤ Bautil, det �r: alle Svea ok G�tha rikens runstenar, upreste ifr�n verldenes �r 2000 til Christi �r 1000; f�r detta, efter glorv�rdigast i �minnelse konung Gustaf Adolfs ok konung Karl XI:tes befallning afritade ok til st�rsta delen : uti former inskurne; men nu, efter v�r allern�digaste konung Fridrich I:stas befallning ok riksens h�gloflige st�nders beg�ran, med n�gra anm�rkningar utgifne af Johan G�ransson. Stockholm, tryckt hos Lars Salvius, 1750|⇗

Sveriges Runinskrifter Bind I - XV

Sveriges Runinskrifter, Bind I: Ölands runinskrifter granskade och tolkade af Sven Söderberg och Erik Brate, 1900—1906
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 1, hefte 1 - Øland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 1, hefte 2 - Øland|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind II: Östergötlands runinskrifter granskade och tolkade av Erik Brate, 1911
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 2, plancher - Östergötland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 2, hefte 1 - Östergötland |⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 2, hefte 2, plancher - Östergötland |⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 2, hefte 2 - Östergötland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 2, hefte 3, plancher - Östergötland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 2, hefte 3 - Östergötland|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind III: Södermanlands runinskrifter granskade och tolkade av Erik Brate och Elias Wessen, 1924 — 1936
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 3, hefte 1, plancher 1 - Södermanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 3, hefte 1, Text 1 - Södermanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 3, hefte 1, Text 2 - Södermanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 3, hefte 2, plancher - Södermanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 3, hefte 3, plancher 1 - Södermanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 3, hefte 3, plancher 2 - Södermanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 3, hefte 4, plancher - Södermanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 3, hefte 4, Text 1a, Södermanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 3, hefte 4, Text 1b - Södermanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 3, hefte 4, Text 2a - Södermanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 3, hefte 4, Text 2g - Södermanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 3, hefte 4, Text 3a - Södermanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 3, hefte 4, Text 3b - Södermanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 3, hefte 4, Text 4 - Södermanland|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind IV: Smålands runinskrifter granskade och tolkade av Ragnar Einander, 1935 — 1961
¤ Sveriges Runinskrifter - Bind 4, hefte 1, plancher 1 - Småland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter - Bind 4, hefte 1, Text 1 - Småland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter - Bind 4, hefte 1, Text 2 - Småland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter - Bind 4, hefte 2, plancher 1 - Småland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter - Bind 4, hefte 2, Text 1 - Småland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter - Bind 4, hefte 2, Text 2 - Småland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter - Bind 4, hefte 1, Text 3 - Småland|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind V: Västergötlands runinskrifter granskade och tolkade av Hugo Jungner och Elisabeth Svärdström, 1940 - 1970
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 5, hefte 1, plancher - Västergötland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 5, hefte 2, plancher - Västergötland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 5, hefte 3, Text 1 - Västergötland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 5, hefte 3, Text 2 - Västergötland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 5, hefte 3, Text 3 - Västergötland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 5, hefte 4, Text - Västergötland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 5, hefte 5, Text 1 - Västergötland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 5, hefte 5, Text 2 - Västergötland|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind VI: Upplands runinskrifter granskade och tolkade av Elias Wessen och Sven B. F. Jansson, 1940 — 1943
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 6, plancher 1 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 6, plancher 2 - Uppland |⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 6, Text 1 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 6, Text 2 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 6, Text 3 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 6, Text 4 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 6, Text 5 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 6, Text 6 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 6, Text 7 - Uppland|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind VII: Upplands runinskrifter granskade och tolkade av Elias Wessén och Sven B. F. Jansson, 1943 — 1946
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 7, hefte 1, plancher - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 7, Text 1 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 7, Text 2 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 7, hefte 2, plancher - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 7, hefte 2, Text 1 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 7, hefte 2, Text 2 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 7, hefte 3, Text 1 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 7, hefte 3, Text 1 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 7, hefte 3, Text 2 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 7, hefte, Text 3 - Uppland|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind VIII: Upplands runinskrifter granskade och tolkade av Elias Wessen och Sven B. F. Jansson, 1949-1951
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 8, hefte 1, planche - Uppland
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 8, hefte2, planche - Uppland|⇗<
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 8, herfte 3, planche - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 8, Tekst 1 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 8, Tekst 2 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 8, Tekst 3 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 8, Tekst 4 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 8, Tekst 5 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 8, Tekst 6 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 8, Tekst 7 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 8, Tekst 8 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 8, Tekst 9 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 8, Tekst 10 - Uppland|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind IX: Upplands runinskrifter granskade och tolkade av Elias Wessén och Sven B. F. Jansson, 1953 — 1958
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 9, hefte 1, plancher - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 9, hefte 1, Text 1 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 9, hefte 1, Text 2 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 9, hefte 1, Text 3 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 9, hefte 1, Text 4 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 9, hefte 2, planvher - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 9, hefte 2, Text 1 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 9, hefte 2, Text 2 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 9, hefte 2, Text 3 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 9, hefte 3, plancher - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 9, hefte 3, Text 1 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 9, hefte 3, Text 2 - Uppland|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind X: Kun i digital utgave
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 1037 Tensta kyrka (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 132 Rinkeby, Danderyds sn (0.3) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 196 Vada kyrka (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 197 Vada kyrka (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 387 Sigtuna, vid S:t Olofs ruin (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 560 Malsta kyrka (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 982 Bredåker, Gamla Uppsala sn (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA322-326-2000 Eds kyrka (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA4753/75 Sigtuna, Klosterområdet (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA5735/59 Eds kyrka (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA5856/75 Bona, Munsö sn (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269/60A Eds kyrka (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269/60B Klockargården, Eds sn (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269/60C Eds kyrka (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269/60D Eds kyrka (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269/60E Klockargården, Eds sn (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269/60F(a) Klockargården, Eds sn (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269/60F(b) Eds kyrka (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269/60F(c) Eds kyrka (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U Fv1953;274 Skånela kyrka (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U Fv1971;212B Vada kyrka (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U Fv1971;213B Hammarby kyrka (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U Fv1973;198B Uppsala, Kv. Rådhuset 2–3 (0.3) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U Fv1990;42 Sigtuna, Kv. Trädgårdsmästaren 9–10 (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U Fv1992;167B Sigtuna, Kv. Urmakaren 1 (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U Fv1992;168A Sigtuna, Kv. Urmakaren 1 (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U Fv1992;168B Sigtuna, Kv. Urmakaren 1 (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U Fv2012;59, Gamla Uppsala kyrka (0.3) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U-NOR199827A Spånga kyrka - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U THS30;83 Hagby, Täby sn (0.5) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA5733/59 Skånela kyrka (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA5735-59 Eds kyrka - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA6263-56 Skånela - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269-60A Eds kyrka - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269-60C Eds kyrka - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269-60D Eds kyrka - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269-60E Klockargaarden - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269-60F(a) Klockargaarden - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269-60F(b) Eds kyrka - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269-60F(c) Eds kyrka - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U Fv1971;212A Vada by, Vada sn (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U NOR1998;27A Spånga kyrka (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA7269-60B Klockargaarden - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 158 Löttinge, Täby sn (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 387 Sigtuna - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 1037 Tensta kyrka - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 556 Husby-Sjuhundra kyrka (0.1)) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 830 Furby, Giresta sn (0.4) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 830 Furby, U Fv1979;243A Husby-Sjuhundra kyrka (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 830 Furby, U 557 Prästgården, Husby-Sjuhundra sn (0.1)) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 830 Furby, U NOR1996;18F Kv. Kyrkolunden (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA2999/50 Skederids kyrka (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U ATA3500/43 Stora Valla, Skepptuna sn (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U U ATA5734/59 Skånela kyrka (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 63 Spånga kyrka (0.1) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U Fv2012;60 Vaksala kyrka (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 213 Vallentuna kyrka (0.2) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, U 216 Vallentuna kyrka (0.2)) - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, Nytt runestensfunn 2017 - Uppland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 10, Nytt runestensfunn 2017 - Uppland|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind XI: Gotlands runinskrifter granskade och tolkade av Sven B. F. Jansson och Elias Wessen, 1962
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 11 del 1, Planscher - Gotland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 11 del 1 - Text 1, Gotlands|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 11 del 1 - Text 2 - Gotlands|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 11 del 2 - Text 3 - Gotlands|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind XII: Gotlands runinskrifter granskade och tolkade av Sven B. F. Jansson, Elias Wessén och Elisabeth Svärdström, 1978
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 12 del 1 - Planscher - Gotland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 12 del 2 - Text, Gotland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter Bind 12 del 2 - Planscher|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Runinskrifter Bind 12 del 2 - Text 2 - Gotlands|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 12 del 2 - Text 3 - Gotland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter - Gotlands Runinskrifter Bind 12 del 2 - Text 4|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind XIII: Västmanlands runinskrifter granskade och tolkade av Sven B.F.Jansson, 1964
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 13, Planscher - Västmanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 13 - Text 1 - Västmanland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 13 - Text 2 - Västmanland|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind XIV-1: Närkes runinskrifter granskade och tolkade av Sven B. F. Jansson, 1975
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 14:1, Planscher - Närke|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 14:1 - Text 1 - Närke|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 14:1 - Text 2 - Närke|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind XIV-2: Värmlands runinskrifter granskade och tolkade av Sven B. F. Jansson, 1978
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 14:2, Planscher - Värmland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 14:2 - Text 1 - Värmland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 14:2 - Text 2 - Värmland|⇗

Sveriges Runinskrifter, Bind XV: Gästriklands runinskrifter runinskrifter granskade och tolkade av Sven B. F. Jansson, 1981
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 15, Planscher - Gästrikland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 15 - Text 1 - Gästrikland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 15 - Text 1 - Gästrikland|⇗
¤ Sveriges Runinskrifter, Bind 15 - Text 1 - Gästrikland|⇗

Andre kilder
¤ AM 28 8vo Codex Runicus. Håndskrift av den Skånske Lov skrevet med runer fra ca 1300|⇗
¤ Computus Runicus. Runekalender fra Gotland fra 1328|⇗
¤ Olaus Magnus, Historia de Gentibus Septentrionalibus (1555)"|⇗.
¤ Bureus. Den Svenska abc Boken. På thet enfalligeste så stält, at de vanlige bokstäverna lämpa sigh efter Runerne och bådhe semias medh wår vanlighe Pronunciation|⇗.
¤ Bureus. Monumenta Sveo-Gothica Hactenus Exsculpta|⇗.
¤ Magnus Celsius. Derunis_Helsingicis (1698)|⇗
¤ Olof Rudbeck. Monumenta runica in Ölandia comitatu Regni Sveciæ Gothiaquæ (1634)|⇗
¤ Olof Rudbeck. Atland eller Manheim I|⇗
¤ Olof Rudbeck. Atland eller Manheim II|⇗
¤ Olof Celsius. De Rvnis Helsingicis|⇗
¤ Johan Peringers (Peringskiöld). Monumenta Sveo Gothorum|⇗.
¤ Nils Brocman. Sagan om Ingwar Widtfarne och hans son Swen (1762)|⇗
¤ Nils Henrik Sjöborg. Samlingar for Nordens_fornalskare 1822-1830 1|⇗
¤ Nils Henrik Sjöborg. Samlingar for Nordens_fornalskare 1822-1830 12|⇗.
¤ Erik Brate. Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift: Runskriftens uppkomst och utveckling i Norden enligt senaste undersökningar|⇗
¤ Erik Brate. Nordische_Lehnwörter_Im_Orrmulum|⇗
¤ Erik Brate. Sveriges Runinskrifter, Stockholm 1922|⇗.

ⴲ ⴲ ⴲ ⴲ ⴲ ⴲ

Referanser - Kildelitteratur

Opdateret d. 5.3.2026